Förr trodde man att jorden var platt. Att allt gick i en rak linje. Det tänket lever kvar. Material tas fram. Tillverkas. Används. Och görs av med. En del samlas och återvinns. Det är bra, men till slut bryts flödet ändå. Men måste det vara så?

För jorden är ju rund.
Det som går runt börjar här.

När ett material återvinns kan olika saker hända. Ibland blir det råvara till samma typ av produkt igen. Ibland används materialet i en helt ny produkt.

Det gemensamma är att materialet samlas in och tas om hand istället för att bli avfall. Det är bra eftersom det minskar behovet av nya råvaror och gör att material kan stanna i användning längre.

Så hur kommer cirkulära flöden in i bilden? Man kan se återvinning som en metod och ett cirkulärt flöde som systemet runt hur material används och tas tillbaka.

Ett cirkulärt flöde avgörs inte i slutet. Den avgörs i början. Det som går runt är gjort för att kunna komma tillbaka.

För att material ska kunna komma tillbaka som råvara behöver det vara rätt från början. Det handlar om att välja rätt material, att inte blanda olika plasttyper, och att designa för nästa steg.

 

Det finns både öppna och slutna cirkulära flöden. Ambitionen är att hålla material i omlopp så länge som möjligt och att stänga så många flöden som det går.

I en sluten loop återvinns materialet till samma typ av produkt igen. I en öppen loop får materialet nytt liv i en annan produkt.

Öppen loop

En plastflaska samlas in och smälts ner.
x Den blir något annat, till exempel en kabeltrumma.
x Inte samma produkt igen
x Svårare att behålla samma kvalitetsnivå

Cirkel

Sluten loop

En plastflaska samlas in och sorteras. Den blir en ny flaska.
Samma funktion
Kan återvinnas i samma flöde flera gånger

Båda bidrar till cirkularitet, men en sluten loop gör det möjligt att
behålla materialets värde längre i samma flöde.

Wellpapp

Under 2024 materialåtervanns 76 procent av de förpackningar som sattes på den svenska marknaden. För vissa material, som glas och kartong, var återvinningsgraden nära 100 procent. För plast var den däremot bara 31 procent.

Det visar att återvinningen gör stor skillnad idag, samtidigt som det finns möjligheter att hålla ännu mer material kvar i kretsloppet.

Källa: Naturvårdsverket. Obs! Statistik över förpackningsåtervinning innehåller vissa osäkerheter. Bland annat finns företag som inte rapporterar sitt producentansvar fullt ut, vilket kan innebära att de redovisade återvinningsnivåerna är något överskattade.

Lugn, vi reder ut hållbarhetsbuzzwords.

Plastic piece

 

Enligt OECD väntas plastanvändningen nästan tredubblas till 2060, med förpackningar som en av de största drivkrafterna. Samtidigt ökar plastavfallet i samma takt. Det ställer krav på hur vi använder material,
att ta tillvara på mer och använda det igen.

PPWR: NYA KRAV FRÅN 2026

Nya krav förändrar spelplanen

EU:s nya förordning för förpackningar (PPWR) börjar gälla den 12 augusti 2026.

Den ställer högre krav på hur material används, hur det tas om hand och vad som händer efter. Allt förändras inte över en natt, men riktningen är tydlig. Vi följer utvecklingen nära, har koll på kraven och jobbar redan i linje med många av dem. Det gör att vi kan hjälpa er att ligga steget före. Det här är några saker att ha koll på:

1

Förändrat producentansvar

Vem som har producentansvaret är inte alltid självklart. Med PPWR blir det viktigare att förstå vilket företag som ansvarar för registrering, rapportering och producentansvarsavgifter.

2

Förpackningar måste gå att återvinna

Det räcker inte att det "går" i teorin. Förpackningar behöver vara utformade så att de faktiskt kan materialåtervinnas i praktiken. Flera lager tryck kan se bra ut, men ställer till det i återvinningen.

3

Mer återvunnet innehåll

Kraven på att använda återvunnen råvara ökar. Det ställer krav på både materialval och tillgång till fungerande flöden.

4

Mindre onödigt material

Överemballering blir svårare att motivera. Rätt mängd material blir viktigare än “för säkerhets skull”. Inga mer gigantiska förpackningar till en liten eltandborste.

5

Det blir dyrare att göra fel

Hur förpackningen är utformad påverkar vad det kostar att ta hand om den.
Ju svårare den är att återvinna, desto dyrare blir det.

6

Mer att ha koll på

PPWR ställer högre krav på dokumentation. Mer information behöver följa med förpackningen och det blir viktigare att kunna visa hur den är uppbyggd och att den uppfyller kraven.

"PPWR påverkar olika företag på olika sätt. Ofta börjar vi med att reda ut vilka krav som faktiskt berör kunden och vilka som inte gör det."

Mitt namn är Erik Stenberg och jag arbetar som Packaging Engineer på T-Emballage. Har du frågor kring PPWR? Hör gärna av dig så snackar vi vidare.

Låt oss prata

T-EMBALLAGE

T-Emballage utvecklar totalhållbara emballagelösningar i plast och wellpapp. Lösningar som skyddar produkter, använder resurser smartare och skapar bättre förutsättningar för cirkulära flöden.

Vi brukar prata om totalhållbara lösningar. Det innebär att en lösning inte bara ska minska energi- och klimatbelastningen, utan också spara tid, minska kostnader och bidra till hög kvalitet genom hela kedjan.
Därför arbetar vi med hållbarhet i flera steg – från utveckling och design till inköp, tillverkning, distribution och återvinning.

MÅL PÅ VÄGEN

Vi vill gå i cirklar

Här är ett urval av de hållbarhetsmål som hjälper oss att omsätta ambition till handling.

Till 2030 ska våra emballagelösningar i plast i genomsnitt innehålla minst 45 % återvunnet material
Målet är 50 % fossilfria transporter till 2030 och 100 % till 2050
Till 2030 ska hållbarhet vara en självklar och tydlig del av vårt erbjudande

DÄR PLASTMATERIALET BLIR TILL IGEN

Från överblivet till något som går runt

Vi ser till att överblivet emballeringsmaterial, som plastfilm och sträckfilm, samlas in och hämtas hos våra kunder. Sedan går materialet vidare till en plaståtervinnare, där det tas om hand, sorteras och granuleras. Och vad betyder det då? Jo, plasten bearbetas och blir till ny råvara som kan användas igen.

DET BÖRJAR I ETT SAMARBETE

Tillsammans med våra kunder har vi kommit en bit runt i cirkeln

Prysmian

 

"Vi är oerhört glada för att kunna bidra till minskad materialåtgång och CO2-förbrukning i världen, vilket är helt i linje med vår hållbarhetsstrategi."

– Jimmy Ward, Prysmian, Sverige

Ingarps Trävaror

 

"Att kunna välja material som både skyddar våra produkter och minskar
klimatavtrycket är en konkret förbättring vi kan se varje dag".

– Erik Gerhardsson, Ingarps Trävaror

Team up!

 

Erik Stenberg arbetar med utveckling av emballagelösningar och hjälper kunder att hitta rätt material, konstruktion och funktion för sina produkter.

Låt oss prata

Lisa Hagen arbetar med frågor som rör hållbarhet, innovation och varumärke. Hennes fokus är att göra komplexa frågor lite enklare att förstå.

Låt oss prata

 

Lisa Hagen
Project Manager

Jakob Jonsson
Category Developer Plastic

Eric Kjellström
Supply Chain Planner

Erik Stenberg
Packaging Engineer

Daniel Kvarnström
Key Account Manager

PPWR är ett lagarbete

För att möta kraven i PPWR behövs kunskap från flera delar av verksamheten. Därför har vi samlat representanter från olika avdelningar i en gemensam grupp som driver arbetet framåt.

KONTAKTA OSS

Vill ni gå i cirklar med oss?

Stay in the loop

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om det som går runt.